biglen

Livsmedelsverket svarar, att nyttan vida överstiger skadan, ur ett hälsoperspektiv, när man äter fisk. Med andra ord är det mycket sämre ur ett hälsoperspektiv att låta bli att äta fisk.

Jag känner ett trettio – tal familjer i Stockholms skärgård som är, eller har varit yrkesfiskare. Deras huvudföda har varit fisk. Barnen äter fisk så snart de släppt nappflaskan. Skärgårdsbefolkningen är sällan sjuka, de uppnår ofta en hög ålder. Min vän, doktor Per Ullhammar har varit skärgårdsläkare i trettio år och känner samtliga fast boende i mellan- och södra skärgården. Han har inte kunnat konstatera att den stora konsumtionen av fisk påverkat hälsan till det sämre. Tvärs om, säger Per.

Jag, Len har ätit stora mängder fisk under min uppväxt. Jag fortsatte att äta fisk efter jag lämnat barndomshemmet. Följden av mitt stora intresse för fisk resulterade i att jag investerade betydande kapital i en fiskebåt, CLUPEA SM76. Jag var fullt övertygad om att jag skulle få stor avkastning på min investering. Tillgången på torsk var god, mycket god 1980 – 1982. Jag började fiska 1982 och fångsterna var över förväntan. Året 1983 kom plötsligt katastrofen. Per kilometer satta (utlagda) torskgarn blev fångsten 1- 3 torskar. Jag fiskade 1984 med lika dåligt resultat, när det gällde fångsten av torsk. Däremot var tillgången på ål god men inkomsten var ändå blygsam i förhållande till min investering. Jag beslöt att avveckla rörelsen och annonserade ut fiskebåt och redskap i konkurrens med säkert tusentals andra. Efter två år fick jag båten såld. De sista redskapen sålde jag i år, 25 år efter jag slutat med fisket. Tillgången på torsk har ökat igen i Östersjön. Året efter jag avvecklat fisket öppnade hustrun och jag restaurang ”Skärgårdstorpet” som vände sig till kapitalstarka personer, mest företag. Vi var säkert den enda restaurangen som drevs anonymt. Vi annonserade inte vi fanns inte med i telefonkatalogen, någon skylt eller liknande fanns inte. Vi valde våra gäster. Vi hade fullbokat från början av maj, då vi öppnade tills vi stängde i slutet av september. Väntetiden för en sittning var fyra till sex veckor. Vi tog endast emot ett sällskap åt gången. Vi drev restaurangen i tio år. Vi började komma till åren och beslöt att avsluta rörelsen. Ryktet spred sig snabbt och intressenter kontaktade oss, flera välkända krogar i Stockholm, men vi beslöt att stänga krogen med oss som sista ägare. Vi sålde hela fastigheten till en svensk man som bodde i Schweiz. Vi hade ägt fastigheten i 40 år och ville tillbringa vintrarna i varmare klimat. Vi hade fastnat för Frankrike, Sete i Lionbukten, men vädret passade oss inte. Året efter flyttade vi till Spanien, Marbella kommun. Vi köpte två lägenheter på femte våningen i Nueva Andalucia, som vi slog ihop och det blev 150 kvadratmeter med tre balkonger och med utsikt över havet. Vid klar sikt kunde vi se över till Marocko. Vi registrerade ett bolag i Spanien och drev en mindre rörelse några år. Nu har vi sålt lägenheterna, avvecklat rörelsen och hyr på vintern i Fuengirola, vilket passar oss utmärkt.

Min avsikt, från början, var att skriva om fisk och njutningen av att inmundiga denna läckerhet, låta smaklökarna på tungan analysera olika smaker. Njuta och Njuta, ingen annan maträtt ger mig en sådan upplevelse.

Kustfiskebåten SM76 Clupea.